Nu drar Odla staden igång!

_DSC4005

Under några veckor har Naturhistoriska Riksmuseets temporära utomhusutställning Odla staden väckts till liv igen. För tredje året i rad odlas det ätbart på innergården. Första året skapade Christina Schaffer odlingen, som då hade fokus på köksträdgård. Bland annat odlades bönor av alla slag och massor med majs. En del av majsen planterades tillsammans med bönor som klättrade längs majsens stam och zucchini enligt metoden tre systrar, som är ett sätt att plantera de tre grödorna majs, bönor och zucchini på liten yta. Christina anlade bland annat också ett kryddland.

Förra året utvecklade Dante Hellström Odla staden, Dante la till många spännande ätbara perenner, som ostronört, stinksyska och strandkål. Han satte också sparris och sådde ett minirågfält, som i år vajjar vackert i bakgrunden i en av rabatterna. Både Dante och Christina odlar efter skogsträdgårdens eller agroforestryns idéer där man vill efterlikna naturen själv och skapa hållbara odlingar av ätbara perenner, där vissa växter, som klöver ger ny näring till jorden när de vissnar ner och andra, som ringblomma, håller vissa skadegörande insekter borta.

Kål

Foto: Jamain CC BY-SA 3.0

I år har alltså jag, Ulrika Furås Flodin som har fått äran att förvalta och utveckla Christinas och Dantes odlingar. Jag delar deras syn på att odla hållbart och är inspirerad av agroforestry. Mitt tillägg är äppelträd och ytterligare några bärbuskar – blåbär, lingon, vinbär och krusbär. Jag blandar köksträdgårdens sallats, kål och mangold inte bara med ätbara perenner utan också med blommor som är ätbara och drar bin, humlor och andra pollinerare. Lite som en klassisk fransk potager kanske, där blommor och grönsaker trängs på samma yta, som en köksträdgård på något gammalt franskt slott. För mig är museiebyggnaden som omger Odla staden ett slott, ett kunskapens slott. Stort, värdigt och pampigt. Jag vill att odlingen ska bryta mot den lite krävande strama fasaden och kännas som en saga, luftig, fluffig och lätt, fylld med små spännande sidospår att upptäcka.

Det har varit så roligt att göra Odla staden och jag hoppas Christina och Dante tycker att jag förvaltar deras växter väl och att Odla staden inspirerar museets besökare i den egna köksträdgårdsodlingen. Det var ett stort arbete att få allt på plats, med mig i denna process har jag haft inte bara mina medarbetare Malin Lobell och Toni Becedas utan även alla härliga personer på Naturhistoriska riksmuseet.

Välkommen hit och hälsa på oss! Jag eller annan personal finns på plats varje dag. Här på bloggen kommer det dock inte att hända så mycket mer denna säsong.

/Ulrika Furås Flodin

Vilka hinder och möjligheter finns det för stadsodling?

Blomma

Nu tar vi nästa steg kring stadsodling. Redan fredagen den 22 april är Naturhistoriska riksmuseet med och arrangerar programpunkten Stadsodling, hinder och möjligheter. Det sker under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan.

Frågorna är många och i det här seminariet låter vi representanter med olika infallsvinklar samtala om svårigheter och möjligheter med stadsodling. Främst ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv men också med tanke på trivsel, ekonomi och förvaltning.

Hållbar utveckling bärs upp av ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Hur samverkar dessa i stadsodling? Eller gör de? Stadsodling breder ut sig och en del frågar sig om det är en ny trend så som surdegsbakning eller korvtillverkning. Och vad har det med biologisk mångfald att göra. Spelar stadsodling någon roll för bins överlevnad? Hur ser samhällsplanerare och förvaltare på stadsodling, ser de överhuvudtaget den som en värdefull ekosystemtjänst?

Låt oss argumentera, samverka och nätverka för en stad med plats för odling. Så här ser eftermiddagen ut:

Program

Seminariet kostar 1 290 kr. I priset ingår förtäring under pausen och inträde till mässan. Ingen moms debiteras eftersom FOR som ideell organisation är momsbefriad. Studentpris 990 kr.

Anmäler er via http://www.for.se senast 31 mars. Hoppas vi ses!

Vilka möjligheter har stadsodling i framtiden?

Foto: Annica Roos

Foto: Annica Roos

Museets odling har varit flitigt besökt under sommaren och nytt för i år var olika ätbara strandväxter. Sexton skribenter har skrivit på bloggen sedan den 29 juni och nu knyter vi ihop säcken för andra säsongen. Odla staden är tre uppskattade aktiviteter i en:

  • Utställning på museets innegård som handlar om pengar, trivsel och biologisk mångfald. Det vill säga hållbar utveckling.
  • Blogg och arena för samtal om stadsodling, öppen för de stadsodlingsnätverk som finns i Sverige.
  • Plats där djur och växter trivs tillsammans.

Vi är glada över att kunna bidra till samtalet om stadsodling och biologisk mångfald. Och därmed till hållbar samhällsbyggnad. STORT tack!!!

Nästa år fortsätter vi att odla och diskutera aktuella infallsvinklar för stadsodlare och då fortsätter museet att bidra med kunskap och utrymme för samtal. Åsikter från förra veckans blogginlägg menar att stadsodling bara har estetiska värden. Eller att staden inte ska vara grön utan måste bara vara tät och urban.

Foto: Annica Roos

Foto: Annica Roos

Så har du åsikter om och synpunkter på stadsodling är vi intresserade av den dem. Välkommen att bidra. Hör av dig på Facebook, Twitter eller mejlen, tove.framback@nrm.se.

Stadsodling – vad är nästa steg?

15 bloggare från olika håll har sagt sitt om stadsodling. Om stadsbruk, om att grönt är är lika med trivsel, och om helt nya företeelser som tillsammansodlingar och ekodimensionellt perspektiv. Härligt! Nu vill vi höra med dig om framtidens stadsodling. Kom och bidra.

Ludde hjälper till i trädgården. Foto: Sofie Nuyts

Ludde hjälper till i utställningen Odla stadens trädgården. Foto: Sofie Nuyts

Odla staden är en stadsodling, en utställning här på museet och en blogg. Odlingen och utställningen har besökts flitigt, barn lärde sig mer om hållbar utveckling på barns vis, och på bloggen och Facebook har inläggen lätt till intressanta diskussioner. Årets heta potatisar i kommentarsfälten var bland annat avgasers närvaro på det vi odlar och om man kan kalla stadodling för biologisk mångfald.

Tack!
STORT tack för samtalet om stadsodling och biologisk mångfald!

Kronärtskocka

Museets stadsodling tog sig till slut, trots en kall och regnig vår. Museirestaurangens kock Mark Stoker och jag skördade ur bäddarna och bjöd besökarna på smakliga godsaker. Tll vänster närbild på skörden, delikatessknölen jordärtskocka! Foto: Markku Turpeinen

Tack vare Odla staden kunde vi på Naturhistoriska riksmuseet knyta samman olika aktörer i samtal om pengar, trivsel och biologisk mångfald. Vi har skapat ett nätverk och en mötesplats som handlar om mer än stadsodling, om samhällsbyggnad och om hållbar utveckling.

Den pedagogiska berättarrösten i Odla stadens trädgård stod Kim för, som kommunicerade både genom text och roliga emojis.

I utställningen Odla staden kunde besökarna möta Kim som berättar om olika aspekter av hållbar utveckling.

Nästa steg
Vi fortsätter odla i vår, och vi fortsätter samtalet. På trädgårdmässan Nordiska Trädgårdar i april ser vi till att biologer, stadsodlare och samhällsbyggare träffas för att diskutera nyttan, skillnaden och de förändringar som stadsodling ger. Om den nu gör det – är det inte bara ännu en trend, som surdegar och korvstoppning? Och vi ska våga prata om vilka hinder som finns.

Så hjälp oss! Varför är det inte ännu fler som stadsodlar? Vad ska vi göra för att bli fler? Hur tar vi del av erfarenheter och svårigheter?

mejl to Tove

Hör av dig med åsikter, frågor på Facebook, Twitter eller mejlen till mig, tove.framback@nrm.se.

Första hjälpen för kylslagna trädgårdar

Invintring, vad ska man tänka på?

Svaret är lätt: gör så lite som möjligt. Städa inte bort boplatser och det som man bygger en bra jord med; löv, kvistar och växtrester. Höstgräv inte – det är rena massakern på våra underjordiska medhjälpare som hjälper oss att gräva om vi matar dem. Kratta inte bort löven så att vi lämnar jorden naken. Täck istället odlingsbäddarna med löv och annat organiskt material. På så sätt skyddar vi de jordlevande organismerna och ger dem mat. Som tack gräver, luckrar och gödslar de vår jord.

1

Så täck marken! Klipp inte ned alla torkade blomställningar och stjälkar. Våra vänner bland insekter och spindlar övervintrar där och de ger en fin vinterkänsla och nya skönhetsupplevelser klädda i rimfrost eller nysnö. Det blir väldigt effektfullt med spot-belysning av intressanta partier i trädgården, t.ex. avlövade träd och blomställningar från perenner. Kör inte bort rishögen. Låt den ligga i ditt vilda hörn, för där övervintrar igelkotten. Nyckelpigorna övervintrar under barken på gamla stockar. De är bara en art av alla tusentals organismer som behöver död ved som mat, skydd och bo. Det är därför vi gillar att rama in våra odlingsbäddar med stockar. Dessutom är det så snyggt och praktiskt med bekväma sittplatser när man rensar eller skördar. Så, kör inte bort något – organisera lite bara. Ta det lugnt. Naturen sköter det där, bara vi låter den.

2

På lördag är det sista visningen i Odla staden på museet med tema vintervila. Där får du lära dig hur vi kan hjälpa våra vilda vänner genom vintern. Vi kommer även att dela ut frön från rankspenat, spansk körvel, ringblommor, solberga bondböna, pumpa, mor kristins buskböna med mera. Välkomna!

// Dante Hellström

Grönt är skönt

En del kommuner och bostadsbolag verkar ha en bild av att det inte blir snyggt när invånarna själva börjar odla mat i staden. Vi som stadsodlar tillsammans i Västerås har varit med om det flera gånger när vi varit på jakt efter nya platser centralt att odla på och varit i kontakt med kommunen. ”Nej nej nej inte i centrala delarna, men gärna ute i förorterna!” har svaret blivit.

Vi hör då och då om andra som också mött samma negativa inställning till stadsodling på grund av det rent estetiska och på ett sett kan man ju säga att dessa farhågor också är relevanta. Det gäller att försöka få odlingarna tilltalande så långt det är möjligt alla årstider, men i synnerhet under odlingssäsongen. Det kan se ganska stökigt ut och odlande är inte bara den vackra årstiden med växtkraft, utan också när trädgården säger farväl på hösten och väntar på det rena vita snötäcket. Kanske är det en kombination av att naturen får lov att visa upp sig i all sin ”fulhet” men att vi som stadsodlar också kan anstränga oss lite extra för att det ska bli mer trivsamt för ögonen för de som vistas i området.

Innan vi började med Tillsammansodlingen. Foto: Johannes Wätterbäck

Innan vi började med Tillsammansodlingen. Foto: Johannes Wätterbäck

Det kommunala hyresbolaget i Västerås, Mimer AB, är av en helt annan uppfattning när det gäller stadsodling. De är inte rädda för det stökiga på ett sådant sätt att de bromsar stadodling, tvärtom. De främjar grönska och låter trädgårdsintresserade hyresgäster ta hand om sina egna trädgårdar.

Som det ser ut idag bild 2

Som det ser ut idag bild 3

Som det ser ut i dag kring vår knut. Foto: Johannes Wätterbäck

Projektet heter Gröna Mimer och har en egen trädgårdsmästare, Inga Nilsson. För cirka fyra år sedan påbörjades odling av grönsaker, bär och bärbuskar runt vår husknut. Vi har fått mycket material från hyresvärden och fått hjälp att gräva bort en del buskar ur rabatterna. Vi är ett flertal grannar som tillsammans sår, rensar, vattnar, skördar och sköter om odlingen. Det tar tid att strukturera upp och planera för en odling som ger maximalt med skörd. Eftersom det är många människor som rör sig i vårt kvarter och är nyfikna på vår Gröna Mimer-gård, vill vi kunna visa upp en frodig men också vacker köksträdgård. Efter fyra år av mycket arbete och engagemang känner vi att vi har fått till det riktigt bra.

Att låta blommor växa bland olika bladgrönsaker, brukar ge en fröjd för ögat. I klippet kan man se hur vi planerat odlingsbädden vid husväggen.

/ Johannes Wätterbäck och Theres Lunden

Cityodlingen Prästgatan

Citydlingen i solnedgång. Foto: Johannes Wätterbäck

Citydlingen i solnedgång. Foto: Johannes Wätterbäck

I samband med att vi startade upp Tillsammansodlingen med vårt bostadsbolag och Takfarmen med Christopher började vi fundera över stadsodling på fler nivåer. Det var svårt att gå runt i staden utan att se potentiella odlingsplatser. Vi började föra diskussioner med bostadsbolagets trädgårdsmästare Inga och Lena på Studieförbundet Vuxenskolan om att starta upp en stadsodling mitt i centrala Västerås. Vi ville visa människor att det går att odla i staden genom att ha en odling så centralt att människor med lätthet kunde upptäcka och inspireras av den.

Vi träffade kommunen men fick inget gensvar för våra idéer så vi bestämde oss för att finna ett ställe på egen hand, en plats som låg centralt men ändå var skyddad. Vi ringde kyrkan och frågade om vi kunde ha ett möte om att starta upp en stadsodling på Domprostgården vid Prästgatan i centrala Västerås. Kyrkan var mycket intresserade och upplät plats till oss. Vägg i vägg låg fastighetsbolaget Aroseken som ställde upp med vatten och bostadsbolaget Mimer och Studieförbundet Vuxenskolan stod för alla ekonomiska utlägg och allt materiel.

Earthboxes på tillväxt. Foto: Johannes Wätterbäck

Earthboxes på tillväxt. Foto: Johannes Wätterbäck

Vi tar med dem på släpvagn. Foto Johannes Wätterbäck

Vi tar med dem på släpvagn. Foto Johannes Wätterbäck

Under vinter och våren 2013 drev Johannes och trädgårdsmästaren Inga upp alla plantor på annan plats. Odlingen startades upp som en studiecirkel och vi försökte finna så många odlingsintresserade vi bara kunde, vilket visade sig inte vara så enkelt som vi först hade trott. Tillslut anslöt sig tillräckligt många människor för att det skulle vara genomförbart att sköta om odlingen som fick namnet Cityodlingen.

Vi bygger ut med pallkragar. Foto Johannes Wätterbäck

Vi bygger ut med pallkragar. Foto Johannes Wätterbäck

Och fyller dem med jord. Foto Johannes Wätterbäck

Och fyller dem med jord. Foto Johannes Wätterbäck

Under 2014 byggde vi ut odlingen med ett antal pallkragar och byggde upp samma slags jord som på takfarmen, det vill säga en jord bestående av biokol, barkmull, kogödsel och planteringsjord. Ett stort tack till Rölunda Gård som skänkte allt jordmaterial till oss.

Höga solrosor. Foto Johannes Wätterbäck

Höga solrosor. Foto Johannes Wätterbäck

Vi råkade blanda ihop de låga och höga solrosorna så att alla höga solrosor hamnade på Prästgatan. Det blev blev smått problematiskt att binda upp dem, men effektfullt!

Uppstart prästgatan 2015. Foto Johannes Wätterbäck

Uppstart Prästgatan 2015. Foto Johannes Wätterbäck

I år är det tredje året i rad som det odlas grönsaker vid Prästgatan och nu är vi upp mot 15 personer som sköter om den, alla utifrån sin förmåga. I år har dessutom alla som odlat där fått varsitt exemplar av odlingshandboken ”Alla fingrar gröna” och alla har  även hjälpt till med att driva upp plantor till odlingen. Det finns inget kontrakt eller avtal mellan oss som odlar där, bara en vilja att odla tillsammans. I början på säsongen styr vi upp vilka veckor man kan sköta om och vattna på odlingen och all skörd tillfaller de som sköter om den. Vi har fått en hel del positiv feedback från passerande människor genom åren, den vanligaste frågan vi får från allmänheten är om vi får ha odlingen ifred, vilket vi oftast får. De tillbud som skett är att all potatis och alla gurkor samt en sax, vattenkanna och en blomspruta försvann under 2014. I år har alla kopplingar till vår vattenslang stulits och två vattningsnycklar försvunnit.

Trots dessa små fadäser som också finns med i våra beräkningar, står de ändå inte i proportion till den  glädje och grönsaker som Cityodlingen genererar och producerar. Vi har skapat ett fönster ut i offentligheten för stadsodling där alla som passerar har chansen att beröras.

/Johannes Wätterbäck och Theres Lunden